Tillverkning av regnjackor och regnrockar: processen steg för steg

Ordet vattentät används slarvigt i klädbranschen, och regnplagg är där den vagheten blir dyr. En jacka kan sys i ett belagt tyg och ändå läcka genom axelsömmarna inom några minuter. Den här sidan beskriver vad som faktiskt får ett regnplagg att fungera, vad som måste testas, och var den ärliga gränsen går mellan vattenresistent och vattentät.

Distinktionen nedan är ett exempel på en bredare disciplin: ett prestandaord blir ett krav först när egenskapen, metoden och acceptanskriteriet är namngivna. Den modellen beskrivs i prestandapåståenden för kläder.

Vattenresistent, vattenavvisande, vattentät

De tre är inte synonymer, och att använda dem rätt skyddar dig kommersiellt lika mycket som tekniskt.

Belagda och laminerade tyger

Två vägar ger ett regntyg, och de beter sig olika i produktionen.

Sömmar: där regnjackor fallerar

Varje stygn är ett hål. En jacka skuren ur ett tyg med utmärkt vattenmotstånd läcker ändå vid axlarna och huvan om inget görs åt sömmarna, och det är ett vanligt fel i billiga regnplagg.

• Sömtejp. En tejp som med värme appliceras över sömmen på insidan, binder mot beläggningen eller membranet och sluter nålhålen. Det är standardlösningen och den kräver ett tyg vars baksida tejpen kan fästa mot.
• Helt tejpade eller kritiskt tejpade sömmar. Helt tejpad betyder att varje söm är tätad. Kritiskt tejpad betyder att bara de mest utsatta sömmarna, oftast axlar och huva, är tätade. Båda är legitima; skillnaden måste anges i stället för att antas.
• Svetsade sömmar. Vissa tungt belagda tyger tillåter att sömmarna svetsas i stället för att sys, vilket tar bort nålhålen helt. Det är en annan produktionsväg med annan utrustning.
• Sömtyp. Sömmar som ska tejpas konstrueras så att tejpen kan ligga plant, vilket begränsar vilka sömtyper som kan användas.
• Tejpens vidhäftning. Tejpen måste appliceras vid rätt temperatur och hastighet för det specifika tyget. Dålig vidhäftning släpper vid användning, och den kontrolleras på provplagget i stället för att tas för given.

Huvkonstruktion

Huvan är det som gör en regnjacka användbar, och det är en del som ofta byggs utan tillräcklig eftertanke.

• Skärm. En styv eller trådförstärkt skärm håller regnet borta från ansiktet. Utan skärm rinner vattnet ned i bärarens ansikte oavsett hur bra tyget är.
• Volymjustering. Ett dragsnöre bak eller på sidorna som drar huvan närmare så att den vrider sig med huvudet i stället för att skymma sikten.
• Dragsnöre runt ansiktsöppningen. Sluter öppningen runt ansiktet, med snörlås placerade där de kan användas med en hand.
• Fast, avtagbar eller inrullbar. En inrullbar huva förvaras i kragen, vilket passar plagg för företag och resor. En avtagbar huva fästs med dragkedja eller tryckknappar, och båda tillför konstruktion.
• Täckning. Huvan måste täcka nacken baktill, och kragen måste sitta högt nog för att sluta glipan när huvuddragkedjan är helt stängd.

Stängningar, ventilation och detaljer

• Stormslå. En tygremsa som täcker huvuddragkedjan, fäst med tryckknappar eller kardborre. På ett regnplagg är det en funktionell del snarare än en stildetalj, eftersom vanliga dragkedjor inte är vattentäta.
• Vattenresistenta dragkedjor. Belagda dragkedjor minskar vattengenomsläppet och är vanliga på lättare regnplagg. De är vattenresistenta snarare än vattentäta, och på krävande plagg används de tillsammans med en stormslå, inte i stället för en.
• Ficköppningar. Vinklade eller försedda med lock så att de inte samlar vatten, med fickpåsen placerad så att vatten inte blir stående inuti.
• Ärmjusteringar. Kardborreflikar eller resår som sluter ärmöppningen vid handleden.
• Dragsnöre i fållen. Sluter öppningen nedtill så att vind och regn inte drivs upp inuti jackan.
• Ventilation. Belagda tyger stänger inne fukt från bäraren, så ventilation betyder mycket: kroppspaneler med meshfoder, öljetter under armarna eller ventilationsöppningar med dragkedja. Varje ventilationsöppning är en avsiktlig öppning, så den placeras där regn inte kommer in.
• Foder. Mesh ger ventilation och en behaglig insida; taft gör plagget lättare att ta på och av; ofodrade plagg är lättare och tar mindre plats i packningen. På ett tejpat plagg döljer fodret också tejpen.

Dekoration på regnplagg

Dekoration är mer begränsad här än på de flesta plagg i det här avsnittet, och av goda skäl.

• Brodyr perforerar barriären. Varje stygn är ett hål genom beläggningen eller membranet, så brodyr på en vattentät panel äventyrar den prestanda plagget köptes för. Där brodyr krävs placeras den på ett icke-kritiskt område eller på ett påsytt märke, och kunden bör få veta vad det innebär.
• Värmetransfer. Den vanliga lösningen, eftersom den tillför ett lager utan att perforera tyget. Belagda tyger är värmekänsliga, så temperatur och presstid måste testas på det faktiska tyget före bulken.
• Tryck. Möjligt på vissa belagda yttertyger och inte på andra. Be om ett test i stället för att anta.
• Reflextransfer och reflexband. Effektivt för synlighet i dåligt väder, applicerat som värmetransfer eller påsytt band. Påsytt band återinför nålhål, så på ett tätat plagg appliceras det oftast med värme.
• Varumärkta beslag. Dragare, snörlås och tryckknappars ytbehandling, som varumärker plagget utan att röra barriären.

Monteringssekvens

1. 1Tyget kontrolleras, inklusive beläggningens eller membranets yta, och skärs med omsorg så att belagd duk inte får veck.
2. 2Dekoration appliceras där den testats och godkänts, före monteringen.
3. 3Fickorna byggs med sina lock och fickpåsar.
4. 4Kroppspanelerna fogas samman med sömtyper som går att tejpa.
5. 5Ärmarna sys i och sidsömmarna sluts.
6. 6Huvan monteras med skärm och justeringar och sätts fast, eller så byggs kragen för en inrullbar huva.
7. 7Sömmarna tejpas, helt eller kritiskt enligt specifikationen.
8. 8Huvuddragkedjan sätts i med sin stormslå; ärmjusteringar och dragsnöre i fållen monteras.
9. 9Fodret sätts i där det används, sedan fästs etiketterna och plagget kontrolleras och testas.

Kvalitetskontroll och test

Om regnprestandan är avtalad, skriv in testmetoden och godkännandenivån i specifikationen, och testa det färdiga plagget i stället för bara tyget. Vägledning om hur kontroll- och testkrav sätts finns i kvalitetskontrollguiden.

Vad som ska ingå i ett techpack för regnjackor

• Tyg: belagt eller laminerat, bastygets sammansättning och vikt, typ av beläggning eller membran.
• Krävd prestanda mot vatteninträngning, med testmetod och godkännandenivå om den är avtalad.
• Sömtätning: helt tejpad eller kritiskt tejpad, med de sömmar som ska tätas listade.
• Huva: fast, avtagbar eller inrullbar, med skärm, justeringar och täckning.
• Huvuddragkedja: typ, om den är vattenresistent, plus stormslåns konstruktion och stängning.
• Fickor: typ, öppningens vinkel, lock och fickpåsens placering.
• Ventilation: meshfoder, öljetter eller ventilationsöppningar med dragkedja, med placeringar.
• Justeringar vid ärmslut och fåll.
• Foder: mesh, taft eller ofodrat.
• Dekoration: metod, tryckoriginal och placering, med ett godkänt tygtest och eventuell påverkan på prestandan bekräftad.
• Reflexdetaljer, och om certifiering krävs.
• Mått med toleranser, inklusive plagg- och ärmlängd för täckningen.
• Packning, inklusive om plagget packas ned i sin egen ficka eller påse.

Provplagg

Testa provplagget med vatten. Ställ det under en dusch eller en sprayanordning med dragkedjan stängd och huvan uppe, och leta efter de klassiska läckagepunkterna: axelsömmarna, huvsömmen, dragkedjan och ficköppningarna. Tio minuter av det visar mer än enbart en genomgång av specifikationen.

Kontrollera också huvan med justeringarna åtdragna medan bäraren vrider på huvudet, och bekräfta att kragen täcker halsen när dragkedjan är helt stängd. Båda är komfortfrågor som blir reklamationer i användning.